Individuella arbetstider – Önskescheman
För anställda med skiftarbete, deltidsarbete eller arbete på udda tider, är arbetstidens förläggning en väsentlig faktor för hur nöjd man är med sitt arbete.
Sedan några år tillbaka har olika modeller för individuell arbetstidsläggning praktiserats inom det svenska arbetslivet.
Dessa modeller har fått lite olika namn såsom "tvättstugescheman" eller "önskescheman", men den bärande tanken är att ersätta tidigare fasta tjänstgöringsscheman med en modell där de anställda inför varje tjänstgöringsperiod talar om vilka dagar och tider man vill arbeta varefter önskemålen sammanställs och sammanjämkas till ett fastställt schema för den kommande perioden.
De anställda får arbetstider som passar den egna livssituationen. Härtill kan andra arbetstidreformer införas inom ramen för modellen, till exempel årsarbetstidsvillkor. Den enskilde kan här själv välja att arbeta lite mera under vissa tider av året medan man tar det lugnare andra tider.
Förutom mera nöjda anställda når arbetsgivaren ett antal ytterligare fördelar. Arbetsgivaren kan lättare anpassa bemanningen efter säsongsvariationer inom verksamheten genom att bemanningsbehovet omprövas inför varje tjänstgöringsperiod.
En annan fördel är att behovet av akut bemanningsplanering minskar avsevärt med modellen. Det finns erfarenheter av att det fastställda tvättstugeschemat "håller" mycket bättre än vid traditionell schemaläggning.
Turbyten mellan de anställda minskar drastiskt, övertiden går ner och det finns till och med tecken på minskad frånvaro. Det fastlagda schemat för den kommande perioden blir något av ett "avtal" mellan de anställda som alla känner ett ansvar för.
Arbetstidsmodellen fungerar bäst i de situationer där det handlar om arbetslag som skall bemannas och där det lite grann går att tänja på det dagliga bemanningsbehovet. Till exempel behov som "det måste finnas 2 sjuksköterskor på förmiddagen, helst 3 stycken och absolut inte fler än 4".
Tvättstugescheman går att införa utan andra tekniska hjälpmedel än anslagstavla, papper och penna. Men efter en tid kommer man att märka att modellen blir administrativt tungarbetad, framförallt då scheman skall sammanställas, jämkas samman och fastställas.
Om det dessutom handlar om en större organisation så har man redan andra administrativa system såsom lönehantering, tidhantering och PA-system som antingen kan leverera underlag till planeringen (t ex personuppgifter från lönesystemet) eller vill ha data från planeringen (t ex tidsredovisningssystemet som vill ta emot fastställda tjänstgöringsscheman).